J i Emiraten

I onsdags var jag så till slut på Ahmeds bröllop. Eller bröllop var det ju inte i vår mening, utan en fest. Männens fest, för kvinnornas var två dagar senare. 600 män i traditionell dishdash + ett 10-tal i mörk kostym såsom vi.  Inte en kvinna fanns i närheten, förutom några filipinskor som serverade juice, inte ens bruden!

Sen var det väl inte så mycket fest heller. Alkohol serverades givetvis inte, ingen dans, inga tal. När man kom hälsade man på brudgummen och hans far, bröder och svärfar som stod uppradade vid dörren. Det hela dokumenterades noggrannt av två fotografer och en video-filmare, speciellt då det var en prominent gäst. T.ex. var arbetsmarknadsminstern och Dubais polischef där.

Innanför kom man till ett stort rum där vita stolar stod i kvadratiska formationer, ca 40-50 i varje, alla riktade mot insidan av kvadraten så man kunde sa alla de andra 40-50. Det tog ca en timme att få in alla 600 gästerna. Under tiden serverades smaskiga arabiska snacks, färsk juice, arabiskt kaffe och te. Och så blev man fotograferad. Det var första gången jag sett folk i dishdash servera istället för de vanliga asiatiska servitörerna som översvämmar UAE.

När alla kommit gick man in i stora balsalen, där man satte sig vid runda bord, 10 pers vid varje och åt sin traditionella arabiska middag – libanesiska smårätter (hoummous, tabouleh, fattoush, etc), get med ris, biriyani-kyckling m m. Det tog ca 30 minuter. Sen gick alla hem!