Varmt varmt var det i öknen vid Liwa denna gången. Cirka 45 grader och snustorrt igår, 10 grader svalare idag. Kvällen var dock perfekt för grillning och trevlande med folket i de andra 10 bilarna – norrmän, svenskar och danskar på tur ordnad av sjömanskyrkan. Därmed fick Linda prickat av en grej på att-göra-innan-du-åker-härifrån-listan, dvs övernatta i öknen!
Kul som attan att köra två dagar upp och ner i sanddyner. Fastnade bara en gång på toppkanten av en sanddyn – blir så när man är för feg och har för lite fart… Här är ett litet klipp från när jag kör nedför 🙂
2007 har med lätthet varit ett av de bästa åren i mitt liv, troligen det bästa (svårt att avgöra sådär på rak arm). Linda är givetvis den klarast lysande orsaken till det, förutom sig själv även allt annat positivt hon medfört – grymma semestrar, utflykter, massa nytt folk att lära känna etc! En annan orsak var befordran till en position med ännu trevligare arbetsuppgifter.
Det är rätt fascinerande att gå igenom årets fotomapp med hela 52 undermappar från olika aktiviteter och ställen. Jag får faktiskt nypa mig i armen när jag ser allt jag varit med om. Resor till Malaysia, Prag, Wien och Bratislava, dykcertifikat och dykhelger i Oman, midsommar och jul i Sverige, flera olika rundturer i UAE-s öken och berg, massa trevliga hotell, massa trevliga middagar, kollegans voltade bil i öknen, kräftskiva på stranden, guidning av både familj och resereportrar, trummande under fullmåne i öknen, båtrace, sunkbarrunda i Dubai. Bland annat!
Särskilt speciellt känns bilderna från Malaysia. Det är fortfarande en surrealistisk känsla att inse att jag faktiskt var där på en sån superresa, som dessutom kröntes med att Linda och jag fann varann på allvar. Idag känns det som en utopiskt perfekt semester som aldrig kan överträffas. Men då har jag glömt att jag var magsjuk och mådde surt piss sista 3 dagarna och att världen är stor med fler kul resmål vi måste upptäcka tillsammans. Så visst går det att överträffa!
Nu på slutet av december har det varit full fart, med ändå avslappnat. Helt enkelt grymt skönt att vara ledig ända från Lucia till Nyårsdagen. För det har ju varit ett aktivt år.
Det är bra att ha en flickvän i det här landet. Särskilt när det är en sån fantastiskt bra flickvän som den jag har. Som drar med en på grejer jag aldrig hade varit med på om det inte vore för henne.
Förra helgen var ett exempel på oväntad händelseutveckling. Linda hade blivit ombedd och accepterat att hon och hennes företag skulle ta hand om en känd svensk resereporter på visit i Dubai för att skriva en artikel i ”När och Fjärran”-magasinet. Givetvis skulle det bli bra PR för Linda och hennes företag, särskilt som det rörde sig om en så välkänd reporter som Linda I från bl a TV4. Problemet var bara att det kom med ca 2 dagars varsel och det är minst sagt högsäsong för turism och konferenser i november. Så alla Sunflower Tours bilar var redan upptagna. Hur lösa det problemet? Jo, raskt blev jag hipp happ uppgraderad från pojkvän till pojkvänchaufför med min Prado.
Nu var det ju knappast ofrivilligt. Dels var det trevliga saker på programmet, dels intressant att se hur saker och ting går till lite bakom kulisserna i en bransch man sällan är i kontakt med. Alternativet att spendera mesta delen av helgen själv i Dubai var inte så lockande.
Linda och hennes pojkvän (som också var uppgraderad, fast till pojkvänfotograf) var riktigt trevliga. Det blev en tur ut till Sunflowers ökencamp med 2 timmar kamelridning i solnedgång. Dagen efter drog vi med dem till soukerna, åkte abra på creeken, åt lunch på trevliga Boardwalk på Dubai Creek Golf Club och avslutade med drinkar på coola sköna loungeafterbeachbaren 360 vid Burj al Arab.
Emellanåt blev det en hel del resesnack, så man blev sådär grymt sugen på att boka nåt att se fram emot i vinter. Får se hur det ska kunna planeras in.
Ja nu har den sköna säsongen börjat på allvar, runt 31-32 på dagen och runt 23 vid niotiden på kvällen, och torrt!
Torrt på bloggen beror på att det varit full fart, både på jobbet och kvällar och helger. Folk från andra länder har förstått vilken tid på året man ska komma hit, så massa möten med folk från Europa och Asien på jobbet har klämts ihop i november och både jag och flera kollegor har familj eller vänner på besök.
För i slutet på oktober kom mor och bror hit för 9 dagars turistande och sol o bad. Måste säga att jag lyckats sy ihop ett rätt gediget program för dem, som blev riktigt lyckat! Det började med en slapp dag med rundtur och shopping i Dubai, som avslutades med lyckad ökensafari i regi av Lindas företag, Sunflower. William uppskattade särskilt bilkörningen i sanddynorna och sandboardingen!
Dan efter drog vi upp till bergen för picknick och bad i Hatta Pools innan färden fortsatte till gröna staden Al Ain för en natt på det trevliga hotellet uppe på höga berget Jebel Hafeet, med grym utsikt från balkongen över öken och stad. William uppskattade särskilt vattenrutschbanorna.
Därefter behövde de vila upp sig lite, så de fick häcka på stranden i Ruwais 3 dar medan jag jobbade. William uppskattade särskilt lunchhamburgaren varje dag på Danat-hotellet.
En natt i Abu Dhabi följde med god mat på italienska restaurangen Pappagallo (med obligatoriska filipinobandet som spelade requests mellan borden), en stadsrundtur och en sväng in på Emirates Palace. Dessutom hittade jag en tröja och William både vinterskor och mössa i Marina Mall. Han uppskattade särskilt tuffa t-shirts i Blend-butiken.
Som avslutning blev det 1,5 dag i Dubai med en sväng i soukerna och abra på creeken, obligatorisk Ravi-middag, goda drinkar på One & Only Royal Mirages bar ”Rooftop”, några timmar med sol, bad och titta på folk på Jumeirah Beach Park och en mycket god avslutande middag på Benjarong, thai-restaurangen i Dusit Dubai. William uppskattade särskilt alla tuffa bilar han bara sett i dataspel förut…
Summa summarum, superkul med besök och det tyckte de med. Ett urval av 80 bilder hittar ni här. Bådar gott inför att Lindas mor, syster och kompisar kommer ner i december/januari. Så nu undrar jag bara vem kommer näst av min familj / mina vänner?
Sen jag kom ner igen från Sverige för två veckor sen så har det mest varit jobb, eftersom förra helgen var småstökig på jobbet och jag hade jouren. Därför var det gott att vara ledig denna helgen. Torsdagen blev pizza i soffan framför tv-n innan jag däckade redan vid 22-tiden och sov sköna 9 timmar.
Fredagen blev det utflykt till Hidden beach som ligger på en ö några mil längs kusten mot Saudi. Det var jag och tre kollegor med deras barn (fruarna på shoppinghelg i Abu Dhabi). Tre bilar fulla med grillar, campingstolar, enorma mängder mat o dryck. Blev en skön eftermiddag fram till solen drunknade i Persiska viken, om än lite mycket sand i luften – grillspetten knastrade lite mellan tänderna…
Sen dök jag över till Asbjörn och avnjöt mojito på uteplatsen följt av öl, whisky och Xbox. Perfekt klimat att sitta ute på kvällarna nu. Tyvärr är det bara några veckor kvar innan det är slut med det, då fukten kommer på kvällarna. Å sen kommer den på dagarna också.
Idag var det dags att fylla upp förråden med europeiska matvaror från Carrefour och Abela i Abu Dhabi. Blev även ett par nya sandaler på Hush Puppies, en ny stol från Ikea till hallen och grymt smaskig hamburgare+smoothie på TGI Friday’s.
Förra helgen blev en supersuccé. Vi har nytt arbetsschema där man jobbar en timme extra varje dag och slutar 16:30 (vilket jag redan gjorde typ) och då får varannan torsdag ledigt. Så helgen började i Abu Dhabi onsdag kväll. Middagen blev på restauranggården på Le Meridien med perfekt temperatur och stämning med massa folk vid borden.
Då slog det mig: Där satt vi i muslimskt arabland, åt italiensk mat, drack gott vin serverat av asiatisk kypare, kände lukten av vattenpipa och det pratades massa olika språk vid borden runtomkring. Bara det en speciell känsla. Som extra krydda fanns ett band som gick mellan borden, spelade och sjöng smörsång. Det utgjordes av tre filipinos – en med kontrabas, en med violin och en med gitarr. Men lite oväntat var det inga italienska smörsånger utan något helt annat. När första låten kom började vi småfnittra lite – Wind of change! Sen kom ”Achy breaky heart” – då fick vi rejält svårt att hålla oss för skratt. Helt obetalbart surrealistisk känsla, svår att uppleva nån annanstans i världen.
Alla hotell, restauranger, butiker, etc här försöker leva upp till något de tror är rätt. Men ibland blir det bara så fel, som i exemplet ovan, liksom baren som serverar Guinness med sugrör i glaset. Man förstår ju hur bartendern antagligen tänkt – ”sugrör är uppskattat i drinkar, då borde det vara det i stouten också”… Själv tycker jag det är charmigt, och kommer sakna det den dag jag åker härifrån 🙂
Nåväl, dan efter droppade jag Linda i Dubai (tog typ 2 timmar att fightas i trafiken fram till hennes hotell) och fortsatte till emiratet Fujairah på ostkusten. Där firade vi av kollegan Danny, som slutar, genom ett rejält party. Vi hade hyrt två stugor på Sandy Beach Hotel. Trevligt upplägg, eftersom man får ta med skarp dryck och mat som man tillagar på grillen, och personalen bistår med all porslin och städning. Efter grym mat, öl, whisky och drinkar somnade jag vid 03:00, nån timme före de andra – Asbjörn, Bernard, Torstein och Danny. Det var perfekt temperatur i luft och vatten, och det hanns med både snorkling vid korallreven runt Snoopy Island – en klippa några minuters simning ut från stranden – och offroadtur med bilarna uppe i bergen. Ja just det, på den sidan UAE är det inte sandöken utan bergigt som attan.
De andra stannade sen en natt till (dock inget party, åldern tar ut sin rätt) medan jag drog tillbaks till Dubai för två dagar avslutning med Linda innan hon reste hem till Sverige. Vi plockade det bästa av Dubai:
– Grymma drinkar på lyxiga Bar 44, längst upp i Grosvenor House i Marina-området
– Promenad och kickass-drinkar på fantastiskt läckra One and Only Royal Mirage Hotel. Ett måste för alla Dubai-besökare. Drinken är värd sina 70 kronor även om du inte dricker den, bara för att uppleva miljön!
– Strandpromenader vid Burj Al Arab, både sent på kvällen med upplyst hotell och vid solnedgången
– Strosande i gamla soukområdet, och abra-färja över till guldsouken
– Bra middagar på en indisk och en mexikansk restaurang (grymma fajitas med horchata att dricka, mums!)
Denna helgen blir inte lika grym, utan stavas j-o-b-b. Men det är helt ok, dels är det sandstorm så man inte vill vara ute, dels kommer jag till Sverige på onsdag kväll och har 10 dar ledigt! Innan dess – Powerpoint för hela slanten inför 1,5 timme presentation på möte i Wien tisdag-onsdag. Trevligt det med förresten, att få återseende ett drygt år efter man lämnade staden.
Bilderna från Liwa Oasis är nu upplagda. Som sagt, en oas mitt ute i sandöken känns märklig. Vackert var det iallafall, som förhoppningsvis framgår av bilderna.
Fler bilder från samma helg åkte med av bara farten, dvs Abu Dhabi, som var trevligare än vanligt tack vare sällskapet. Fredag kväll blev det besök på en skybar i nyöppnade Oryx Hotel, sen fortsättning på klassiska Hilton Jazz Bar och traditionsenlig avslutning med lite rockcovers på Heroes. Kul drinkar och alltid en viss känsla med livemusik. Shopping hanns också med, liksom en sväng in på gigantiska Emirates Palace där det var en cool utställning om kulturdistriktet som ska byggas med Guggenheim-museum och allt!
Igår var magen nästan i normalt skick igen, så jag hängde på ett par kollegor ut och lekte med bilarna i sanden utanför Ruwais. Askul. Sen fick en besökare köra en av de andra bilarna. När vi kom in i ett område med lite riktiga sanddyner missade han och kom för snett över en kant. Han visste inte om vad som kan ske: Bilen voltade ett helt varv nerför backen! Bilder:
Turligt nog kom bilen precis runt och det vara bara för dem att öppna dörrarna och kliva ut! Tack vare säkerhetsbältena skadade ingen sig, och våra Prado är så robusta att bilens grundstomme var intakt, med ”bara” yttre skador på plåt, backspeglar och vindruta. Vänster framhjul fick smällen när bilen ”landade” och grävde ner sig med däcket avkrängt. Men det hade vi lätt kunnat fixat själva genom att dra upp bilen och byta rill reservhjulet . Om vi behövt alltså – leasingfirman löste det lika smidigt som när jag hade min lilla incident – senare på kvällen kom de med bärgare och en ersättningsbil till kollegan.
För att reparationen skulle kunna ske måste vi först ha polisens skaderapport. Med språkförbistring och det faktum att bilen var i öknen så tog det ett tag att få dem på plats. På stationen tog det sen också ett väldans tag, men allt löste sig snabbt när de insåg att vi inte krävde hjälp från polisen själva att bärga bilen. Det var ju fredag, veckans stora helgdag, och arbetsviljan för såna projekt givetvis låg! Att kollegan är belgare och kunde prata franska med de av poliserna med marockanskt ursprung hjälpte också – de förklarade för polischefen att ”belgare är bra folk, inte alls som britter” 😀
Under tiden pappersarbetet gick långsamt framåt för kollegan blev vi övriga inbjudna på kaffe av poliserna och snackade om allt möjligt. Jämte satt tre bengaleser, två av dem ihopkedjade och den tredje med fotbojor. Ytterligare en post på kontot kulturella upplevelser!
Tog en liten tur rakt ut i öknen från Ruwais med familjen Haugsgjerd och jag i varsin bil. Det är bra att vara två om man kör fast eller får punka eller nåt. Öknen nära oss är blandning av grus & sand och därför lättkörd, men att blåsa fram i runt 80 över små buskar och gupp/dyner ger ändå skön adrenalinkick. Särskilt vid de tillfällen då 2,5 ton bil lyfter från marken 🙂
Vädret var superskönt – 35 grader, torrt och lite småmolnigt. Det är redan mitt av oktober, men höstkänslan är inte riktigt hemma i hjärnan än…
Lagom till att fru Haugsgjerd började må lite laban av bilfärden så hittade vi en kamel. Så det blev en del bilder!
När Asbjörn körde ner mot kamelen passade han på att leka lite extra eftersom familjen inte satt i. Kul med sand – man sladdar ungefär som i snömodd. Men till skillnad från snö så dammar sand en del, vilket var mindre uppskattat av resten av familjen. Han lär få det hårdaste straffet i norska familjerättssystemet: Ingen brunost på en vecka! Minst! :
Inte på sand då, utan i Ski Dubai. Drog dit efter kursen var slut i onsdags med den svenske läraren och en sydafrikansk lärare från en annan kurs. Svensken hade bara åkt en gång innan. Sydafrikanen hade åkt bräda flera ggr – på sand – så reaktionen där var ”ooooh this is slippery”!
För knappa 300 kr får man utrustning, kläder, ombytesskåp och ett liftkort för 2 timmar i 4-stolsliften! Det visade sig vara precis lagom, efter en dryg timme började jag tröttna eftersom backen är lite kort. Men det var helt klart värt pengarna och för nybörjare är den perfekt (nästa gång blir det bräda!). Backen är brant nog för att få till några riktigt sköna svängar, underlaget bra, sikten är bra, det finns lite hopp o variationer byggda och känslan var autentisk:
– Jag frös om tårna i hyrpjäxorna
– Hade märken från pjäxorna på smalbenen
– Pulsen gick upp sådär lagom mycket
Enda negativa var att ena hyrpjäxan inte gick att spänna ordentligt men personalen fattade inte vad jag menade. Nästa gång det blir skidor ska jag ha med mina egna ;-). Sol och stärkande drycker gick inte heller att få till…
Det var lagom mycket folk i backen. I köpcentrat som den ligger i alldeles knôkat – en viss svensk kedja hade premiär för sin första butik i mellanöstern… :
